en onsdag på en ö i atlanten

Att min "partner in crime" inte nämnt något han har sysslat med den senaste månaden är skamligt. Själv så har man utforskat en del grejor. Bland annat en stad, men också känslor som man egentligen inte vill ha, och känslor man har men aldrig haft. För just nu lever jag ett fint liv, men som kanske alla vet så har solen även sina fläckar. Det är inte lika lätt att fyllringa någon här. Även kostar det för mycket eller så begriper man inte språket man försöker tala. Jag saknar dock inte det gamla landet något nämnvärt, men jag saknar den jag var, men nu inte är. Men vem jag är just nu är vem jag vill vara. Vilsen påväg att upptäcka allt det jag inte kände till. Tråkigt nog fann jag en affär där man kan köpa Expressen. Jag märkte dock ganska snabbt att läsa tre sidor i Expressen ger mig mindre än att läsa 30 sidor i en inhemsk tidning. Det är svårt när det enda man vill är att uttrycka sig men man inte riktigt kan...