onsdag 3 november 2010

Uppdatering

Då min vapendragare beslutat sig för att posta ett inlägg i bloggen får väl jag
göra detsamma. I skrivande stund befinner jag mig på hemlig ort i Sverige.
Livet leker för första gången på ett bra tag. Jag har liksom många andra
ryggradslösa män därute gått och kärat ner mig i en dam. Efter en lång sms-
konversation under dagen kom vi fram till att vi numera är tillsammans. Känns
jävligt skönt måste jag säga. Inte trodde jag att man kunde gå runt och vara konstant kåt.
Ack så fel jag hade...

Har i övrigt tagit tag i mitt liv och börjat träna som ett djur. För en månad sen skaffade
jag mig ett gymkort och nu lyfter jag skrot och konditionstränar omkring 4 gånger i veckan.
Dessutom spelar jag fotboll ett par gånger i veckan. Känner mig piggare, börjar se begynnelser till en okej figur och sover bra om nätterna. Just mina sömnproblem har annars varit för jävliga under hela jävla sommaren men nu när mitt liv trätt in i någon form av nystartsskede tror jag minsann att jag rått bot på det hela. Nackdelen med hela träningskarusellen är väl annars
att jag super för dåligt. Vet många därute som skäms och jag ber om ursäkt för obehaget.

I takt med att festandet gått ner på en närmast obefintlig nivå har också mitt turnéliv stagnerat.
Avverkade som bekant en hel del städer i somras. Jag uppskattar dock fortfarande att vara
i rörelse och jag kan dyka upp i någon avlägsen skithåla därute i vårt avlånga land när du minst
anar det. Känner mig egentligen inte hemma någonstans. Men det kanske ligger något i de
superbt yttrade orden från nån gammal jävla filosof: "Om du går vilse tillräckligt ofta kommer du till slut känna dig som hemma".
Dessa briljanta visdomsord får sätta punkt för kvällens inlägg.
Ta hand om er därute era jävla jävlar. Klä er varmt för nu börjar det blåsa kyliga vindar...

/
Jonny

tisdag 2 november 2010

Då var det ett jävla bra tag sen man skrev något igen här. Men sådan är jag, ett latjävlahelvete som har för mycket att göra. Har blivit en miniturné till Karlstad resulterande i en fylla och ett halvt misslyckat spanska prov. Det tar en jävla tid att ta sig till Karlstad, om man nu vill göra det till ett vettigt pris. Efter hemresan var man ju så jävla trött att man glömde kvar sin ena väska på tåget.

Nu har jag hur som helst flytt hemlandet. Igen. Kylan kom krypande igen. Snön var redan på ingång. Då föredrar jag sporadiska regn varje dag. Bara det är mer än 15 grader klagar jag inte. Å andra sidan är systemet med bussar lite förbryllande här. Det i kombination med en, på sina ställen, dålig vägkvalité. Man får vara på sin vakt att man inte super ner sig till apstadiet för då har man en garanterad jobbig hemfärd i taxi. För man vill ju inte spy ner en taxi när sin flickvän sitter bredvid. Flickvännen som man faktiskt måste ha med sig i taxin för att hon behöver förklara adressen till snubben som kör. Jag skulle egentligen klarat av det fint själv egentligen, om man skulle använt sig av gatunamn och siffror i sina adresser här. Men det göra man inte. Jag misstänker att det är här Bono syftar på var gatorna inte har några namn. Här är en adress en kryptisk förklaring innehållande 50 meter hit 70 dit o lite öst o väst bredvid huset med gröna gardiner vid parken utan träd vid fabriken. Det är definitivt inte aktuellt att promenera hem. Mest för distansen ifrån de lämpliga barerna, men även enligt en uttalad överfallsrisk.

I skrivande stund nås man dessutom av nyheter, i positiv bemärkelse, om ett fotbollslag ifrån en nordisk huvudstad. Bara för det spelar en del svenskar i detta lag för tillfället kommer jag aldrig stödja helvetet. Och förresten kan Pelle Blohm fortfarande dra åt helvete för osunt förnuft och orent hyfs.

Till nästa gång era jävla jävlar

/P