Men nu är det slut då.

Jag är inte den mest aktive av oss som skriver denna blogg, men nu kommer här fan ett nytt inlägg. Jonny, jag hoppas du gav gitarristen i Raised Fist en klapp på axeln och en öl i handen. Jag hävdar fortfarande att det skrivit Sveriges bästa hardcorelåt någonsin; Breaking Me Up. Jag kan väl dock erkänna att jag dock inte lyssnat på hardcore så aktivt sen dess. Men deras nyare material hörs ju på favorithaket ibland och jag är verkligen inte den som klagar.

Nåväl, om vi går tillbaka i tiden lite. Inte för det egentligen behövs göras för december var ganska ointressant. Månaden började med pluggande till en tenta som var flyttad två veckor bak i tiden och som jag därmed helt oskyldigt missade. Detta resulterade i ett vankande av och an och så kom julen och jag med den. Nästan. Men nu har jag gått lite händelserna i förväg. Förskte styra upp den där vinterromansen något men det funka inte så bra. Har dock inte helt gett upp det där. Än är det inte förlorat. Dock kommer kanske andra kvinnor i vägen. Eller det har det uppenbarligen redan gjort men det var ju inget som var planerat. Men nu gick jag händelserna i förväg igen. Lite jobb har det dock blivit, vilket alltid är positivt. Speciellt när det inte är allt för krävande. Julen började ta fart och ingen har riktigt tid med att göra något förrän på juladá, som vi kallar juldagen här i smutsiga södern. En klassisk fylla som tog sin början hos min bror där sällskapet (jag inkluderat) underhölls av Nintendo Wii. Som vanligt resulterade detta i att jag hade träningsvärk i merparten av armarna och halva ryggen. Jag hävdar dock bestämnt att jag somnade i en konstig ställning någonstans jag inte sovit innan. Nog om det.

Nu väntar en dag till jobb och sedan bär det av till Prag. Första stoppet på min världsturné 2010. Där skall det drickas öl, vin, sprit, skumpa och allt annat som må ställas i min närhet. Detta tillsammans med studiekamrater ifrån alla hörn Europa har att erbjuda. Ifrån Östersund i norr till Sicilien i söder, Frankrike i väst till Grekland i öst. En salig blandning må man påstå. Något vi i alla fall lyckats med är att älska över gränser. Något en hel del as har alldeles för svårt för nu för tiden. Förutom Prag och senare Costa Rica som väntar i januari ligger 2010 helt öppet. Något som del oroar mig lite, men som jag inte riktgit försöker tänka på än.

Nu avslutar jag detta året här på denna blogg för att ta lite nya tag nästa år. Dock inget jag lovar. Det kan mycket väl bli att min kumpan trixar in 10 inlägg innan jag gör det. Han har trots allt ett äventyr framför sig med en del whiskey kanske. Gott nytt år era jävlajävlajävlajävlajävlar!

/P

Då är det bestämt att jag lämnar Sverige. Efter nyår bor jag i Dublin.
Ska bli äckligt skönt att lämna detta onda empatilösa samhälle. Detta är inte
mitt land längre. Denna hetsjakt på utslagna människor påminner om Tyskland under 1940-talet.

Jag lever ju lite av ett rockliv för tillfället. Dock utan att spela i något band bör tilläggas. Hur som helst hamnade jag och mitt sällskap på krogen igår och det höll på att gå åt helvete. Smockan låg i luften hela kvällen. Lyckligtvis lyckades jag hålla hyfsat låg profil tillsammans med en fruktansvärt söt brunett som inte var en dag över 19. Perfekt ålder med andra ord. Hon var precis så där lätt och lekfull som jag vill att mina damer ska vara. Här har jag kastat bort flera år på äldre kvinnor och sprungit runt i illusioner om att de äldre är bättre och mognare. Ack så fel jag har haft. Den senaste tidens "möten" med yngre damer har varit fullständigt fantastiska. Som en vis man i Göteborg en gång sa: "När jag var 18 ville jag ligga med tjejer som var 18. När jag var 30 ville jag ligga med tjejer som var 18. När jag var 40 ville jag ligga med tjejer som var 18. Nu är jag 50 och vill fortfarande ligga med tjejer som är 18". Livserfarenhet är att likställa med kunskap. Ibland i alla fall. Kom ihåg det era jävla jävlar!
/
Jonny

Då var intervjuerna avklarade och i dag rasslade ett konkret jobberbjudande in. Känns mycket bra måste jag medge. Känns till och med riktigt jävla bra. Dock avvaktar jag en stund med att svara för att vänta in ett eventuellt nästa erbjudande från ett annat land. Hur som helst lämnar jag Sverige efter nyår som det ser ut nu. Bort från denna kyla och ondska. Bort från alla själviska idioter. Alldeles för många i detta avlånga land bär på en människosyn som jag långtifrån accepterar. Ni kan dra åt helvete allihopa!

På senare tid har jag haft mycket kontakt med en söt blondin som besitter väldigt mycket talang. För en gång skull bor hon i samma stad som jag. Jag är jävligt trött på allt vad distans i relationer innebär. Om det blir något mer med henne har jag ingen aning om, men än så länge ser det lovande ut. Hon verkar vara jordnära och enkel och säger vad hon tycker. Inga falskspel och oärligheter här inte. Sådant har jag fått min beskärda del av. Ingen akademisk utbildning att skryta med heller vilket är skönt då många människor jag träffat på tror att de är bättre och smartare än de som inte har någon. Många i min bekantskapskrets är snickare eller mekaniker och de skulle pissa på över hälften av alla som jag har pluggat ihop med. Värst blir det av någon anledning ju högre upp man kommer i utbildningssystemet. För övrigt är hon piercad på tre (3!) ställen. Fucking love it! Jag tänder så jävla hårt på piercingar. Äntligen kan jag leva ut mina fantasier med piercade damer. Det var inte en dag för tidigt! Ni är guds gåva till männen!
Avslutningsvis ska jag introducera en sexlek för er vid namn indianen. Säg att du tar tjejen bakifrån och sedan utan förvarning lirkar du in den i a:t varpå hon skriker till, och då ska du klappa henne för munnen för att frambringa indianlätena. Jag vet att den var sjuk, men det är sådant tugg som försiggår i manliga omklädningsrum efter träningar.

Veckans grogg:
En Charlie Kimnell: 50 % vodka, 25 % rom och 25 % blåbärsshot.

På återseende era jävla jävlar!
/
Jonny

Nu återstår en sista intervju för jobbet jag vill ha utomlands. Den kommer att äga rum i morgon. Är med andra ord lika laddad som en sexualförbrytare som suttit inspärrad de senaste 7 åren.

Kan inte med ord uttrycka hur jävla lyckad lördagen blev. Vilken fest. Vilken dam. Vilken dam ja. Stöter för övrigt på massor med jävla löjliga annonser om grabbar som utnämnt sig själva till raggningsmästare. "Så här får du tjejer", som om det vore en jävla vetenskap. Inte konstigt att brudar spelar svåra om ni på förhand sätter dem på en jävla tron. Fy fan så löjligt det är. Era patetiska jävla kvacksalvare. Grabbar, jag kan komma med kostnadsfria råd. Det handlar inte om att stå och vara inställsamma och intressanta. Ni kommer ju ändå vissa ert rätta jag så fort det blir mer allvar med damen i fråga. Konsten är ju att vara sig själv och accepterar de inte det, ja då var hon ändå ingenting för dig. Eller vill ni att de ska köra med er, så lev vidare i er fantasivärld era missanpassade jävla pissluder. Okej, några snabba råd här. Bygg upp ett gott självförtroende. Hur du gör det skiter jag fullständigt i, men det syns när man är under isen och när man är glödhet. Var uppmärksam på blickar du får när du är ute. En blick betyder 999 av 1000 att det är något i luften. 1 gång av 1000 beror förmodligen på att du har brallorna hängande i knävecket. Lägg heller inte så jävla mycket vikt på ditt utseende. Du ser ändå ut som du gör. Svårt att ändra på. Pratar du med en dam, ställ mycket frågor. Då slipper du berätta om hur jävla pissigt ditt eget liv är. Men pladdrar hon på för mycket och är alldeles för egenkär kan du gott ta och skita i henne för då kommer allt kretsa kring henne framöver ändå.
Var även observant på samtalsämnen. Handlar allt som sagt om henne eller om väder, vind och skoinköp kan du också skita i det. Då kommer ni inte ha några djupare filosofiska samtal framöver. Och grabbar, var inte så jävla desperata. Det finns många damer där ute. Tro mig...
Ha det fint era jävla jävlar!
/
Jonnu

Jag kom hemsläntrande vid sjuhugget i morse efter att ha bestämt mig för att träffa en dam klockan 4 i natt. Vi var ute och promenerade några timmar för att till slut hamna i en lekpark. Vi kan väl säga som så att det var tur att insynen från de angränsande hyreshusen var begränsad. Denna lilla eskapad hjälpte väl inte direkt mot den förkylning som jag har. Was it worth it? Of course it was fucking worth it! Damen i fråga som var på besök över helgen var helt i min smak med piercingar i läpp och tunga. Nuff said!
Jag är i ett sådant äckligt jävla stim just nu!
Ha det gott era jävla jävlar!
/
Jonny

Tyvärr måste jag meddela att resan till Örebro har ställts in då min förkylning har förvärrats.
Istället försöker jag kurera mig idag för att hinna med en utgång i morgon. Möjligtvis i Örebro. Whiskeyn gav alltså inte det resultat jag önskade. Kanske får jag hälla i mig mer ikväll.

Kom att tänka på att man tappat kontakten med många gamla vänner och flickvänner. Folk som man haft jävligt skoj med som bara förändrat sig över en natt, och helt plötsligt är alla gamla fina minnen som bortblåsta. Folk som man har anförtrott sig till och vice versa. Jag har själv hållit låg profil, i synnerhet gällande gamla flickvänner. Främst för att jag inte vill riva upp alla sår som de orsakat. Sådana som ligger dolda under ytan. Tjejer tycks inte förstå sig på termen hjärtesorg. Det känns som ett så utpräglat manligt fenomen, för jag har då inte träffat någon kvinna som gått och deppat över en förlorad kärlek i samma utsträckning som killpolare har gjort. Jag snackade med en polare förra helgen som fortfarande, flera år efter sitt upprott från sin livskärlek, bär på en jävla tung börda. Detta trots att han har en ny partner sedan länge. Att förlora någon man älskar är som att sörja en bortgången vän förklarade han med tårar i ögonen. Jag kan bara hålla med. Det är samma sorts känsla. För mig tog det tre veckor att bli av med den känslan. För honom har det tagit betydligt längre tid. Nu är mina minnen med henne varken glada eller ledsna. De är helt enkelt väldigt neutrala. Dock är man väldigt försiktig med att ge sig in i något nytt då man inte vill uppleva samma smärta en gång till, men säkerligen kommer jag att trampa på fler minor då jag fortfarande bara är 25. Ju fler relationer man varit i ju mindre är chansen att man ger sig in i en ny. En del av mig önskar att jag vore helt känslolös. En människa med ett skal, ett hårt yttre. Som ruskar av sig ett uppbrott som en förkylning. Den andra sidan av mig vill bli påmind om den egna bräckligheten. Vill känna glädje och sorg. Vill påminnas om livets ytterligheter. Känner känslokalla människor glädje eller sorg?

Nog om filosoferandet. Nu över till något betydligt viktigare.
Min vän i Örebro har ansträngt sig å det yttersta för att samla ihop ett gäng 90:or och 91:or till morgondagen, och jag skulle känna mig riktigt pissig om jag svek honom. Jag ber därför till högre makter om en ruskig återhämtning. Damerna ska tydligen, enligt hans egen utsago, vara riktigt goa och mysiga och man ska tydligen bara vilja sitta tätt intill dem och lukta dem i håret. Varför känns hela scenariot som hämtat ur en Barbiereklam? Behöver jag påpeka att alla är blondiner? Att åldern är perfekt behöver vi inte orda särskilt mycket om. De yngre bär ofta på den lekfullhet och glädje som äldre damer har en avsaknad av. Att grabbar väljer yngre tjejer är för att vi är fruktansvärt trötta på alla spel som de äldre tycker om att spela. En normalt funtad kille springer inte efter en tjej en hel kväll, bjuder på shots, dansar för att sedan bli nobbad vid utsläppet. Känner man av de signalerna blir damerna dumpade ganska omgående för någon yngre med mer talang.

Nej, nu ska jag hälla upp mig en stadig groggjävel! På återseende era jävla jävlar!
/
Jonny

Dagens inlägg tillägnas Tessan - De flinkaste handleder jag någonsin upplevt.
God kväll! Sitter här med en pissig förkylning som jag försöker bli av med. Har tagit ett par öl och ett par glas whiskey och det känns faktiskt en aning bättre. Även om jag börjar bli smådragen. Hur som helst måste jag vara frisk i morgon då "Godfather - I am on a mission from God", går vidare mot Örebro. En gammal lumparpolare där uppe har lovat att ta med ett gäng med vackra damer i tjugoårsåldern. Vem är jag att neka honom? Jag har även ordnat ett telefonnummer till en dam där uppe, så helgen ser lovande ut ur den synvinkeln. En del damer tycks tro att jag spelar i ett band då jag nämner att jag är ute på turné. De kunde inte ha mer fel. Dock är jag en resande man. Jag lever ju trots allt ett turnéliv...

Mina två arbetsintervjuer är nu avklarade och jag har nu valt ut min favorit. Jag har fått positiv respons från hon som intervjuade mig så förhoppningsvis går detta vägen. Lönen är sådär men det är äventyret som lockar. Jag har även en vän på plats, vilket skulle underlätta något så fruktansvärt i min acklimatisering. Jag vill dock inte ta ut något i förskott då ingenting är klart till 100 %. Skulle dock vara trevligt att ge Svedala ett långfinger då jag inte längre finner någon stolthet över att bo i detta delade land.

Avslutningsvis rankar jag nedan Europas bästa fotbollsligor.
1. Engelska division 1. 2. Premier League. 3. Scottish Premier League. 4. Bundesliga. 5. Engelska division 2.
Bjuder som avslutning på en gammal goding signerad Ronnie Whelan från 1988: http://www.youtube.com/watch?v=0Sca7Zbsh_U&feature=related
Till nästa gång, era jävla jävlar!
/
Jonny

Då den andra grabben bakom denna blogg uppenbarligen har hijackat den har det blivit hög tid för mig att göra ett inlägg. För samtidigt som min vapenbroder spottar ut inlägg efter inlägg har jag gjort det i en mer visuell och analog konstform.

Jonny har uppenbarligen haft en uppenbarelse i sitt liv och det tackar vi gudarna för. Samtidigt som han funnit lycka fortsätter jag på samma nivå som innan. Sjunker in i slentrianlivet för senare en dag misshandla skitet ur det. Medan kumpanen min turnerar Sverige för liva upp sitt liv planerar jag planer för en världsturné. Prag över nyår och Costa Rica i slutet av januari är än så länge inplanerat. Förhoppningsvis om allt blir som planerat fortsätter turnén till Gran Canaria i februari för att där förtäras rom i bibliska proportioner under karnevalen. Som vi säger; Det ska göras. Man får väl ändå säga att lever ett gott liv. Samtidigt finns det en dananade idé om en vinterromans. För om det är något som för mig funkar i denna stad är det just vinterromanser. Sen att de inte alltid slår så väl ut. Eller de har ju aldrig gjort det. Sen får tiden utröna om det kommer ske denna gång.

Planerna för helgen är helt oplanerade dock. Lösa idéer finns. Som vanligt och rutinmässigt går de ut på att slå sig ner i en bar (den bästa i smutsiga södern) för att dricka öl/whiskey/tequila och njuta av den upptagna (tolkas som ni själv vill) kvinnliga bartendern som så lämpligt klär sig i svarta jeans, matchande converse krönt med ett nitbälte.

Kul helg på era jävla jävlar

/P

Sömnproblem

Dagens inlägg tillägnas Lina - Min bästa orala upplevelse någonsin.
Jag gick och lade mig vid 22:00 ungefär men vaknade nyss och hade förträffligt svårt att somna om. Förmodligen för att jag är förkyld. Eller för att jag hade en av världens mest erotiska fantasier om en gammal flamma vid namn Lina. Vi träffades aldrig så mycket jag och Lina, men jag tänker på henne med jämna mellanrum. Tyvärr blev det inget mellan oss mer än lite "mysigt umgänge" i en stugjävel nere på västkusten. Förmodligen för att det kom fram att hon hade pojkvän. Något hon inte reflekterade nämnvärt över ska tilläggas.

Jag är som mest aktiv om nätterna. Om det har att göra med att jag trivs i det dunkla låter jag vara osagt. Hur som helst uppskattar jag tystnaden som omger mig just nu. Öppnar jag fönstret är vindens mäktiga vinande runt husknuten det enda som hörs. Frosten ligger vit om hustaken och december har anlänt med vinter. Nya tider väntar. Förhoppningsvis utomlands. Idag hade jag min första jobbintervju för veckan och den klarade jag av galant. I morgon är det dags för min nästa. Förhoppningsvis försätter jag mig i en sits där jag lugnt och genomtänkt kan välja mellan de båda jobben. Båda ställena är lockande och förmodligen blir det en gammal klassisk slantsingling som avgör var jag hamnar.

I lördags var jag på årets första bortamatch i bandy. I hällregnet sjöng vi ut hemmapubliken fullständigt och betedde oss som vanligt som svin. En legend bland supportrarna lyckades bland annat med det fina konststycket att pissa rakt ut från läktarn ner mot den passerande gångbanan. Detta fantastiska tilltag uppskattades föga av hemmapubliken. Mitt lag vann matchen och planen stormades efter slutsignalen av jublande supportrar som ville gratulera sina hjältar. Vissa hade nog hoppats på vev mot hemmasidans supportrar men då dessa var livrädda var det aldrig snack om några knytnävsslagsmål. Dock har många av de gamla slagskämparna lugnat ner sig på senare år. Som en av de inbitna sade för inte allt för länge sen: "Du, jag har fan inte slagit någon på käften på snart ett år." "Jaha, det var ju bra jobbat", blev svaret av en närmast chockerad lyssnare.

Det var väl allt för i natt era jävla jävlar! Sköt om er!
/
Jonny

Känner att jag för tillfället är inne i ett sånt jävla stim. En sådan här glädje har jag inte känt på år och dar. Allt flyter på så jävla bra (säger han som för en vecka sen var ett jävla vrak). När medgångarna kommer blir man som en ny person. Jag har flyt med damer och jag har flyt med jobberbjudanden. I morgon väntar en intervju med ett företag utomlands och på torsdag väntar en ny intervju med ett annat företag i ett annat land. Spelar jag mina kort rätt är jag ifrån det här pisslandet på nolltid. Om jag kommer tillbaka? Nej, förmodligen inte. Jag lämnar ett land i spillror. Belgrad 1994 hade varit mer inbjudande.

Jag har tidigare varit smått skeptisk mot svenska damer men har under de senaste veckorna stött på ett gäng riktigt vettiga kjoltyg. Flera av dem besitter en sådan talang att jag blir mörkrädd. Tjejen från Halmstad får jag nog fortfarande ranka som den bästa. Snacka om en brud med energi. För att glädja den manliga skaran av läsare kan jag också nämna att hennes tuttar var formidabla och kurvorna var så fulländade att man hade kunnat lägga om en raksträcka med hjälp av henne. Lägg där till ett vackert leende och ett par förföriska ögon. En tiopoängare som en vän till mig sa. Hon får nog påhälsning innan året är slut. Frågan är var hon har varit i hela mitt liv. Finns möjligtvis en eller två som jag varit med som slår henne utseendemässigt, men de var å andra sidan dumma i huvudet och det var för flera år sedan.

I helgen drar lasset vidare mot Pennybridge, eller Örebro som staden heter i folkmun. Som vanligt är det väl tänkt att det blir ett par öl över en god bit mat och så vidare. Någon liten utgång eller två och möjligtvis någon dam eller två. Örebro är en stad som jag alltid fått bra med napp i förr om åren. Det brukar vara som att fiska med dynamit och damerna är väldigt fina i Närke. Framför allt i år!

Veckans grogg:
En Rolle Astorsson. 40 % Absolut vodka, 25 % rom, 25 % varm glögg och 10 % fruktsoda.
Sköt om er era jävla jävlar!
/
Jonny