onsdag 3 november 2010

Uppdatering

Då min vapendragare beslutat sig för att posta ett inlägg i bloggen får väl jag
göra detsamma. I skrivande stund befinner jag mig på hemlig ort i Sverige.
Livet leker för första gången på ett bra tag. Jag har liksom många andra
ryggradslösa män därute gått och kärat ner mig i en dam. Efter en lång sms-
konversation under dagen kom vi fram till att vi numera är tillsammans. Känns
jävligt skönt måste jag säga. Inte trodde jag att man kunde gå runt och vara konstant kåt.
Ack så fel jag hade...

Har i övrigt tagit tag i mitt liv och börjat träna som ett djur. För en månad sen skaffade
jag mig ett gymkort och nu lyfter jag skrot och konditionstränar omkring 4 gånger i veckan.
Dessutom spelar jag fotboll ett par gånger i veckan. Känner mig piggare, börjar se begynnelser till en okej figur och sover bra om nätterna. Just mina sömnproblem har annars varit för jävliga under hela jävla sommaren men nu när mitt liv trätt in i någon form av nystartsskede tror jag minsann att jag rått bot på det hela. Nackdelen med hela träningskarusellen är väl annars
att jag super för dåligt. Vet många därute som skäms och jag ber om ursäkt för obehaget.

I takt med att festandet gått ner på en närmast obefintlig nivå har också mitt turnéliv stagnerat.
Avverkade som bekant en hel del städer i somras. Jag uppskattar dock fortfarande att vara
i rörelse och jag kan dyka upp i någon avlägsen skithåla därute i vårt avlånga land när du minst
anar det. Känner mig egentligen inte hemma någonstans. Men det kanske ligger något i de
superbt yttrade orden från nån gammal jävla filosof: "Om du går vilse tillräckligt ofta kommer du till slut känna dig som hemma".
Dessa briljanta visdomsord får sätta punkt för kvällens inlägg.
Ta hand om er därute era jävla jävlar. Klä er varmt för nu börjar det blåsa kyliga vindar...

/
Jonny

tisdag 2 november 2010

Då var det ett jävla bra tag sen man skrev något igen här. Men sådan är jag, ett latjävlahelvete som har för mycket att göra. Har blivit en miniturné till Karlstad resulterande i en fylla och ett halvt misslyckat spanska prov. Det tar en jävla tid att ta sig till Karlstad, om man nu vill göra det till ett vettigt pris. Efter hemresan var man ju så jävla trött att man glömde kvar sin ena väska på tåget.

Nu har jag hur som helst flytt hemlandet. Igen. Kylan kom krypande igen. Snön var redan på ingång. Då föredrar jag sporadiska regn varje dag. Bara det är mer än 15 grader klagar jag inte. Å andra sidan är systemet med bussar lite förbryllande här. Det i kombination med en, på sina ställen, dålig vägkvalité. Man får vara på sin vakt att man inte super ner sig till apstadiet för då har man en garanterad jobbig hemfärd i taxi. För man vill ju inte spy ner en taxi när sin flickvän sitter bredvid. Flickvännen som man faktiskt måste ha med sig i taxin för att hon behöver förklara adressen till snubben som kör. Jag skulle egentligen klarat av det fint själv egentligen, om man skulle använt sig av gatunamn och siffror i sina adresser här. Men det göra man inte. Jag misstänker att det är här Bono syftar på var gatorna inte har några namn. Här är en adress en kryptisk förklaring innehållande 50 meter hit 70 dit o lite öst o väst bredvid huset med gröna gardiner vid parken utan träd vid fabriken. Det är definitivt inte aktuellt att promenera hem. Mest för distansen ifrån de lämpliga barerna, men även enligt en uttalad överfallsrisk.

I skrivande stund nås man dessutom av nyheter, i positiv bemärkelse, om ett fotbollslag ifrån en nordisk huvudstad. Bara för det spelar en del svenskar i detta lag för tillfället kommer jag aldrig stödja helvetet. Och förresten kan Pelle Blohm fortfarande dra åt helvete för osunt förnuft och orent hyfs.

Till nästa gång era jävla jävlar

/P

måndag 30 augusti 2010

Sexrehab, Kräftskiva och Valet 2010

Skulle behöva komma in på sexrehab efter helgen som varit. Så här vilt och galet sex har jag nog aldrig varit med om! Fan vad gött det var! Diverse sug- och bitmärken vittnar om en vild tillställning. I övrigt kan jag bara säga att det var en fantastisk dam där uppe i norr. Rejäl och ordentlig. Ingen mjäkig gnällkärring här inte. Varit så tänd att jag kollat på porr i 3 timmar idag. Herre min gud så att säga.

Annars kan jag rapportera om en förhållandevis lugn helg med film och promenader vilket var ett trevligt avbräck från mitt hårda turnésupande. Till helgen som kommer blir det nog dock stenhårt igen. Då ska vi arrangera en kräft-ål och bålskiva. Att det kommer spåra ur å det grövsta behöver man ju inte vara raketforskare för att inse. Att vi grabbar inte kan föra oss i sociala sammanhang är lika givet som att hororna i Shanghai suktar efter dolme 24/7.

Snart är det annars val och årets upplaga ser ut att bli jämnare än någonsin. Ska jag vara ärlig är jag inte särskilt imponerad av årets valrörelse som nästan uteslutande har handlat om sakfrågor. Ideologisk övertygelse tycks fan inte existera längre. Folk röstar efter hur mycket de får över i plånboken beroende på hur de olika blocken positionerar sig i sakfrågorna. Men människor är väl alldeles för dumma i huvudet och lata för att sätta sig in i politik idag.

Veckans grogg: Fredda Gönner.
-20 % tranbärsjuice.
-10 % Coca Cola.
-50 % Jameson whiskey.
-20 % Smirnoff Vodka.

Ta hand om er därute era jävla jävlar!
/
Jonny

måndag 23 augusti 2010

Update

Efter en stenhård helg i Örebro försöker jag nu återhämta mig. Fylledarret är påtagligt.
Örebro är en sån jävla härlig stad med ett brett utbud av aktiviteter och vackra damer.
Under lördagskvällen hamnade jag och en polare på en rockpub inne i stan. Väl därinne stödköpte vi väl en 6-7 groggar var. Var vi än gick kom det fram ett sällskap med damer och ville "snacka" lite. 60-talsdansgolvets snyggaste brud ryckte upp mig och var sugen som fan. Dock höll jag mig i skinnet då jag har en annan dam på gång nu. Har ingen större lust att sabba det. Det rör sig om en dam som jag kom i kontakt med för drygt en månad sen. Tycker om henne som fan och tror att det kan bli något där. Jag hoppas det i alla fall. Hur som helst hälsades vi välkomna av en jävligt skum snubbe i baren som bröt isen med den här: "Fan grabbar, det ser ut som att ni är här för att mörda någon ikväll". Under hela kvällen stod han som fastlimmad på samma plats i baren och inte ens när jag stod och snackade med en söt brud från Kumla kunde han hålla käften. Då började han istället egga om att han sett en kille i svarta nithandskar som såg otäck ut. I övrigt kan nämnas att jag knäckte DJ:n när jag frågade om han hade nåt med Chuck Berry. Killen bröt ihop och började skratta som fan. Vad som var så jävligt roligt med det har jag ingen aning om. Chuck är ju trots allt en av de riktigt stora. På vägen hem stannade vi till vid ett scenbygge mitt inne i stan där jag eggade med en av roddarna och frågade om Hasse jobbade där. Han kände ingen Hasse och vi knallade vidare hem för att ta ett par kalla till.

Nu till helgen ska jag åka norröver och träffa den där speciella damen. Blir allt som oftast alldeles till mig av att prata med henne och vad som kommer hända där uppe är med andra ord ganska självklart. Turnélivet har varit ganska krävande och jag ska försöka lugna ner mig något nu framåt hösten. Förhoppningsvis kilar jag snart stadigt igen. Det är inte det att jag inte tycker om att åka land och rike runt för att träffa damer för det gör jag. Men jag är trots allt mer av en relationsmänniska som inte finner allt för mycket glädje i att smita ut från nån främmande kvinna vid 6-hugget på morgonen.

Nu ska jag ut och motionera lite och springa av mig lite av fylleångesten. Vi hörs era jävla jävlar!

/
Jonny

söndag 15 augusti 2010

Jag är som vanligt ute och reser land och rike runt. Kommer närmast från Varberg och Göteborg. Jag lever livet och har förbannat skoj i allt som jag åtar mig. Varberg var väldigt trevlig och Göteborg är alltid trevligt.

Smärtorna i kroppen är annars oerhörda efter gårdagens fotbollsmatch. Mitt lag tilldelades 2 röda kort i en ful match med efterslängar och bensaxar som avlöste varandra. Bakfull som jag var gjorde jag väl inte världens bästa match men några tjuvsmällar delades ut i en match som domaren fullständigt tappade kontrollen över. Man gick bara och väntade på att ett regelrätt slagsmål skulle bryta ut. Det hade annars varit en ganska skön kontrast till den apati jag kände under hela matchen.

Det var annars inte meningen att det skulle bli så hårt i fredags men en kompis bjöd mig under hela kvällen. Det blev whiskey, öl och grogg. Jag kunde knappt gå hem men så blir det när man umgås med några av de värsta grabbarna när det kommer till dryckerna. Det där med att dricka med måtta har aldrig varit vår melodi. Satt annars där och lyssnade till lokala slagskämpar som lever för vevet och härjet. Helt känslolöst och utan några värderingar berättade dom hur dom slagit folk på käften och kastat folk över staket och bilar. En del lokala huliganer dök också upp och berättade om hur säsongen fortlöpt. Jag lyssnade med stort intresse till dessa aktiva supportrars engagemang. De lever för sina lag. Det kan man inte ta ifrån dem...

Ha det gott där ute era jävla jävlar!
/
Jonny

lördag 7 augusti 2010

Tyskland

Nyss hemkommen till Svedala efter en vecka nere i sydtyskland.
Resan hade tamejfan allt. Sprit, nakna damer, heta sydamerikanskor, sevärdigheter och snack om kriget. Känner att det är jävligt svårt att få ihop någon fungerande kronologi då dagarna flöt ihop alldeles för obemärkt för att jag skulle kunna reflektera nämnvärt över det.
Vi begav oss iväg en tidig lördagmorgon och var framme vid vår destination strax efter lunch. Kan också tillägga att jag hade feber och ont i halsen hela jävla veckan. Hur som helst kom vi ut första kvällen och då hamnade vi på Fischfest under ett enormt jävla öltält med ett grymt tyskt liveband. Det blev huggsexa om damerna efter deras spelning, men vi kan väl i ärlighetens namn säga att vi delade på dem. En 18-åring dam från Bayern dök upp vid min sida. Hon var som hämtad ur Alperna med en för dagen jävligt eggande bayersk klänning. Hon var jävligt mån om att hamna på kort tillsammans med mig. Något jag föraktar. Jag avskyr fotografer. Så lite mer än gemytligt umgänge runt ett ölbord med vackra damer blev det inte den kvällen. Men lite kvinnlig närhet är sällan fel. Vidare under veckan tittade vi på fotboll i tredje bundesligan och det var bra tryck på läktarn även om jag var både för full och för trött för att hänga med. Vi lirade även bowling en kväll och det höll på att bli en riktigt stämningsdödare. Precis innan vi anlände till hallen hade en man i medelåldern kollapsat vid en av banorna. Ambulanssjukvårdarna var där och pumpade igång hans hjärta igen. Det såg jävligt otäckt ut så jag beställde in så många öl jag kunde för att förtränga verklighetens närvarande demoner. Grisfyllan till trots lyckades jag vinna hela skiten. Hur det gick till har jag inte en jävla aning om, men det är ju i alla fall jävligt svårt att fuska i bowling.

Vidare var vi i Heidelberg och svinade runt ganska ordentligt under två dagar. Eventuellt tre. Inte helt hundra där. Heidelberg är en gammal klassisk universitetsstad vilket också betyder brudar i mängder. Under en av utekvällarna, tillika min födelsedag, var vi ute och drack upp hela jävla baren. Det kändes så i alla fall. För när folk fick veta att jag fyllde år bjöds det på shotsbrickor och grogg i mängder. En het tjej från Ecuador klängde på mig och överröste mig med kyssar. Hon ville att jag skulle följa med in på ett disco tillsammans med hennes kompis. Tyvärr blev det inget med det. Jag blev så full att jag fick kasta in handduken. Hur jag kom hem den natten har jag ingen som helst jävla aning om. Tydligen hade jag kallat en vakt för hora innan jag tackade för mig. Kan tillägga att vi hängde med 4-5 tyskor den här kvällen och då mina vänner socialiserade med dessa betraktades jag som det där tragiska fyllot som bara hängde på. Möjligtvis därför jag sumpade mina chanser med en het tysk brunett den kvällen. Kände att vi hade bra kontakt och så där men när gratisspriten kom in prioriterade jag inte längre henne för fem öre. Vi mötte upp samma sällskap kvällen efteråt men då saknades den heta brunetten. Däremot fick jag napp på en mörkblond tyska med knackig engelska. Vi hängde med dom hem och återigen hade jag lyckats bli pissfull med undantaget att vakten släppte in mig den här kvällen. Vi följde med damerna till deras studenthem där det för övrigt bara bodde tjejer. Jag däckade klockan sex på morgonen och vaknade upp helt jävla näck på en soffa bredvid bruden jag hängde med under kvällen. Nu ska jag dock försöka bortförklara det här. Vi gick nämligen hem genom ett jävla hällregn och jag var således helt genomsur och låg där och huttrade under natten. Därför tog jag av mig alltihop. Hon hade dock paraply så varför hon var naken har jag ingen aning om...

Kan annars nämna att jag drog några riktigt opassande judeskämt inför en samling tyskar. Jag trodde dom skulle ta illa upp men det visades sig sen att dom satt på en ännu bättre samling vitsar och vi garvade och hade skoj hela kvällen. Finns säkert mer att säga om den här resan men jag skiter i det för tillfället. Ta hand om er era jävla jävlar!
/
Jonny
Då sitter man en lördag på jobbet. Kollegan är ute och växlar pengar och staden är fortfarande, mer eller mindre, folktom. Men inom ett par minuter har de ätit sin kontinentala hotellfrukost, återvänt till sina rum för att sen ge sig ut på stadens gator. De jävla jävlarna. Efter nästan en hel sommar jobbandes på denna byrå, där AC:n aldig viljat fungera mer än 10 minuter i streck, har man börjat bli riktigt less på skiten. Hur många gånger måste man förklara för en kärringjävel i grannkommun att om hon vill veta en massa skit om något djupt inne i Smålands skogar bör man faktiskt, rent logiskt, ringa en turistbyrå som ligger där i närheten, åtminstone, i samma landskap, i detta fall Småland. Alternativt kan hon ju besöka någon turistbyrå i sin egen kommun. Är det så mycket begärt?!

Dock är dagarna mycket lättare att ta sig igenom nu i augusti. Man hör nästan änglakörer sjunga - "Va lätt dä ä!".

I övrigt har det blivit några besök på en nattklubb i anslutning till stranden. De nätterna har endast slutat med ett bitmärke högra pekfingersknogen och en halvfylla. Men oj så små ettriga de är...självklart har de inget bättre för sig på lördagkvällar än att studsa runt i sina tights eller alldeles för korta och för tighta klänningar..

Medans Jonny radar upp incidenter och städer på sin turnéplan är livet lite lugnare i smutsiga södern. Tog en liten tripp till Ystad igår. Pittoreskt jävla helvete den där staden. Sjukligt mycket turister dock. Jag borde ju vara van, men turister under sommaren blir lätt som med sprit på semesterön...

Kommande vecka kommer nog den eggande ön Ven att föräras med ett besök, och eventuellt någon annan stad. Kanske Lund, kanske?! Malmö ligger som vanligt inplanerat i slutet av augusti. Helsingborg är redan averkad. Där blev det ett gäng bärs, lite vin och god mat i gott sällskap. Men i slutändan så kommer Jonny fornikera mest denna sommar. Förhoppningsvis blir det förändring på det i höst...

Snart ska jag åka båt. Ha en kul helg era jävla jävlar!

/P

måndag 26 juli 2010

Update

Livet leker och jag har inte känt mig så här glad som jag gör nu på länge. Anledningen är självfallet en kvinna. Hon tog första steget och på den vägen är det. Vi pratar hela nätterna om allt och inget. Jag har tidigare haft en tendens att slänga mig in i grejer utan närmare eftertanke. Den här gången är inget undantag. Dock är hon förbannat härlig att snacka med. Kommer man från ett kommunikationsfritt förhållande blir man glad över att träffa någon som faktiskt har något att säga. Vi har samma värderingar, hon är jävligt skärpt och jag kan bete mig som mig själv när jag pratar med henne. Något jag känt varit komplicerat å det grövsta
i sällskap med många av mina tidigare damer. Det finns någon uppriktighet och genuin känsla över det här som jag aldrig tidigare känt. Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte börjar tycka jävligt bra om henne. Problemet är att hon bor cirka 30 mil bort, men avstånd har å andra sidan inte avskräckt mig innan. Närmast väntar en resa till Tyskland med några polare. När jag väl är
tillbaka därifrån kommer jag åka upp till henne några dar. Känns grymt. Behöver jag säga att
hon är väldans vacker =) Snygg och vettig är ju annars en kombo som inte tycks existera...

Tänkte annars komma med en uppdatering om vad som hänt i mitt liv sen jag lämnade Halmstad bakom mig. Jag kommer inte sätta min fot i den där skitstan igen. Det är en sak som är säker. Jag var ju fly förbannad över hur jag blev behandlad där nere men redan efter någon dag la jag det bakom mig då jag insåg att det inte fanns någon vits med att ödsla energi på någon man tycker genuint illa om. Jag vill aldrig mer höra av henne igen. Så illa tycker jag om henne. Senaste veckorna har jag festat som en tokstolle och träffat damer kors och tvärs och ibland varvat ner i sällskap med mina närmaste vänner. Jag har även hunnit med en anställningsintervju som jag går och inväntar svar ifrån. Dessutom stundar en ny intervju om några veckor. På lördag åker jag till Tyskland och kommer vara borta en vecka. Är så otroligt jävla peppad inför den resan att jag håller på att förgås fullständigt.

Idag har jag annars varit ute på en road trip som tog mig cirka 30 mil runt en jävla sjö. En kompis ringde när jag låg i badet och filosoferade över livet i allmänhet och över damen i norr i synnerhet. "Ska du med ut på en liten flummtur", var frågan. Jag hade ju inget bättre för mig så jag hakade på. Dock trodde jag inte att en liten flummtur innefattade bilåkande i 5 timmar men jag var lycklig ändå. Vi stannade till vid en hamnkrog i ett litet semesterparadis och njöt av oxfilé och kräftor bland annat. Dessutom köpte jag med mig en rökt sik hem som smakade alldeles fantastiskt. De närmaste dagarna kommer annars spenderas i ett tält ute i skogen med en nära vän och en platta bärs. Som sagt, livet leker och jag är überlycklig! Hoppas sommaren behandlar er väl där ute era jävla jävlar!

/
Jonny

onsdag 14 juli 2010

Då har vi nått det stadiet då jag återigen ger mig ut på turné.
Förhållanden kan dra åt helvete. Två stycken har gått åt helsike
på mindre än ett år. Lyckligtvis har jag mina backups där ute i vårt avlånga
land som inte vill annat än att omsluta sina läppar kring min pippi.
Jag uppehåller mig för tillfället på hemlig ort och kommer så göra under en tid
framöver. Jag inledde sommaren i Halmstad men redan efter 3 veckor så sket det sig.
Varför? Ingen som helst aning men det var en helvetisk tillvaro där nere. En sådan
tillvaro jag inte önskar någon som ger sig in i ett förhållande. Sen att Halmstad var en
jävla skitstad gjorde inte saken bättre. Hela jävla stan är en illusion. Det bara skriker
Stockholmswannabees om hela skiten. Att hänga på Bond med stekarna får damerna
att känna sig speciella. O Tylösand är ju sååå bra. Inte. Eller varför inte sitta på en tragisk After Work på Mårtenssons som man gjort de senaste 5 åren för att inse att det är samma skit.
Nä fy fan. Äcklas av skiten.
Jag kan säga så mycket att jag ångrar att jag flyttade dit och jag ångrar att jag började dejta damen där nere. Att jag kunde ta så jävla fel på en människa. Det var ju i och för sig inte första gången. Och säkerligen inte den sista. Nu blickar jag framåt mot ett stundande turnéliv. Helsingborg och Göteborg har redan avverkats. Närmast väntar Örebro och nya damer.
Ta hand om er era jävla jävlar!
/
Jonny

tisdag 22 juni 2010

Så har vi kommit till det stadiet igen där min bloggkamrat menar på att jag inte har varit tillräckligt aktiv med skrivandet. Jag kan dock erkänna att så är fallet. Här sitter man då runt 11 snåret och väntar på att man skall börja jobba...klockan 12! Vilket betyder att man jobbar under hela den tid som normalt sett kallas dag, då jag slutar 19:00. Vems jävla idé det var att ha öppen en turistbyrå till klockan 19:00 vet jag inte. Vet inte riktigt om det är nödvändigt, men som normal skall man väl inte klaga. En dag på jobbet betyder att det inte jobbas så mycket de sista timmarna. Men man sitter helt enkelt där tills man slutar kl 19, and the day as you know it is gone. Och så kommer det nu vara resten av sommaren, så ta tillfället i akt o njut av skiten era jävla jävlar! Jag kommer få njuta av en sommar tids nog...

Annars ligger ju midsommar nu runt hörnet. På fredag närmare bestämt. Jag kommer dock fira skiten imorgon onsdag istället. Varför? Därför det är så sjukt mycket häftigare.

För övrigt så gifte sig visst kronprinsessan i vårt land. Förstår inte hur det kan vara viktigare än fotbolls-vm. Hade förträngt att vi lever i en monarki. Men så var det visst. Mest glad för mitt älskade Spanien lyckades vinna. Nu skall de bara lyckas vinna 5 matcher till, och det ska väl kunna gå bra. Eller? För övrigt är det både lite kul och frusrerande att de stora nationerna åk på däng hit och dit. Inte för jag håller Serbien varmt om hjärtat tycker jag ändå det var fint att de slog den tyska maskinen. Tyskar är över lag ett par jävla jävlar, men de gör gnaska god öl emellanåt...

/ P

torsdag 4 mars 2010

Han satt i början av februari vid sitt skrivbord tittande på laptopskärmen vad det skulle kosta honom att åka tur och retur till en solig ö. "Well I got a job and tried to put my money away". Han tittade på högen av vita A5-kuvert innehållande krav om återbetalningar till CSN och Försäkringskassan, telefonräkningar och diverse annat skit han inte ville veta av. "But I got in to debts no honest man can pay". Därefter slängde han en blick ut igenom fönstret där ljuset ifrån lyktstolparna uppenbarade den fallande snön som inte verkade ha något slut. Han loggade in på sin internetbank för se hur pass miserabelt det stod till med hans ekonomiska kris. Illa var det, men lite medel fanns det ju på sparkontot. "So I drew what I had from the Central Trust". Det skulle funka, gratis boende var ju fixat. Återigen slängde han ett öga på kuverthögen och därefter på den fallande snön utanför. "Vad i helvete, om inte nu så aldrig" tänkte han och så fyllde han i uppgifterna i formuläret på flygbolagets hemsida sen var resan köpt. En vecka senare skulle han landa på flygplatsen på den soliga ön i hans hjärta. Han visste att resan han hade köpt egentligen bara var en temporär lösning på hans problem. Lika temporär lösning som alkohol brukade vara varje fredag- och/eller lördagkväll. Skillnaden var att de problem han stod inför var större än någonsin. Hans knivskarpa analys på situationen var ju sådan att ett så stort problem behöver en bättre, rent av storslagen, lösning. Hur stor fylla han än skulle kunna åstadkomma i sin hemstad så skulle den inte vara bra nog. Resan till ön, där nu karnevalen hade dragit igång, var möjligt den enda platsen han för tillfället kunde stilla sin ångest. Om än temporärt.

På söndagen senare i den veckan satt han med sin laptop i knäet och tittade sporadiskt på brittiska ligafotbollen på tv:n, som egentligen inte intresserade honom något nämnvärt. Han väntade mest bara på de spanska ligamatcherna som skulle börja senare den kvällen. Då i den stunden loggade den där tjejen han en vecka tidigare lämnat bakom sig i ett centralamerikanskt land. Hans förra resa hade inte varit så lyckofylld som han hade önskat och hoppats."Now our luck may have died and our love may be cold...". Efter en stunds samtal emellan dem gled konversationen in på att läget inte var som det var för en vecka sedan. Det hade förändrats. Hon förklarade ingående hennes känslor. Hon bad om en sorts andra chans, och samtidigt ville hon ha något mer bestående. Det var en mening han inte såg komma. "...but with you forever I'll stay". I slutändan visste han att hans hjärta och själ var låst till hennes. Även om han de senaste veckorna börjat tvilat. Resan över Atlanten hade ju inte blivit som han hade hoppats, men ändå hade den fått honom på bättre tankar om sig själv. I osäkerheten hade ändå en viss självsäkerhet växt fram. Hennes vänner hade berättat för honom att en dag skulle det uppenbaras för henne att han var den rätte för henne. Att hans gärningar inte gick obemärkta förbi, att hon en dag skulle inse vikten av dem. Dessutom hade han hade fått en välbehövlig ego-boost när en tjej, vars ansikte var tokigt likt det av Angelina Jolie, hade gett honom en lapp med både telefonnummer och e-mail adress efter den långa flygresan över Atlanten. Då hade endast blickar utväxlats emellan honom och Jolie-kopian. Men kanske var det bara ett tecken att kraften fanns i vad hans ögon sa, och inte i orden ifrån hans tunga. Hur som helst så ville hans kärlek nu något han hoppats länge på. Kanske lite försent för denna gång.

Han ville inte vara en ensam varg som inte hade något förutom orden han skrev och tavlorna han målade. "Now I been lookin' for a job but it's hard to find". Framtiden för honom var mörkare än den egentligen någonsin hade varit tidigare. Det enda som höll hans humör uppe var resan till ön. Där fanns goda vänner som inte var slavar under vinterns kyliga piskslag. Vänner som förstod hur hans kärlek kunde sträcka sig 1000 mil och som inte mätte lyckan i storleken av summan i lönekuvertet. "Down here it's just winners and losers and don't get caught on the wrong side of that line". Han var en sån typ som inte kunde lyckas i sin egen hemstad. Han förstod helt enkelt inte hur han skulle kunna lyckas där. Den enda lyckan han hade funnit i staden han växt upp i hade varit dränkt i alkohol. "Well I'm tired of comin' out on the losin' end". En sak som var så jävla uppenbar för honom var att han skulle gå under för eller senare om han skulle gå en så blank framtid till mötes helt ensam. Den stundande resan fick bli den sista temporära lösningen. Han behövde en beständig lösning, något, eller snarare någon, att kämpa för, och det fanns ingen som han hellre ville kämpa för än för tjejen i Centralamerika. Och nu var allt tvivel borta. Hon ville det samma.

En dag i veckan där på satt han på ett flygplan lyckligare än han någonsin förmodligen varit i sitt liv.

/P

måndag 4 januari 2010

Då sitter man på Prags flygplats i väntan på ett flyg tillbaka. Det har varit fem oförglömliga dagar i goda vänners lag och en hel del alkohol och turistande. Det som dock mest musten ur en var inte alkoholen och inte heller de långa turistiska promenaderna vi tog. Då gick vi ändå ovanligt långa omvägar vid en del tillfällen. Note to self; nästa resa i detta sällskap skall jag hålla i kartan. Utan det som tog musten ur en var dessa sjukt otrevliga tjecker som satt i informationsdiskar, entréer, en del restaurangpersonal och så vidare. Ingen servicekänsla what so ever. Fick en liten känsla att de rejält tappat tron på all framtid. Men i vårt fall var inte bemötande med tjeckerna det viktigaste, utan att vi vänner ifrån Europas hörn äntligen kunde styra upp en resa tillsammans, och nog blev den trevlig.

Framför mig ligger nu en tid av intensivt tentaplugg för sen dra vidare till Costa Rica. När Jonny hittat den perfekta damen i Södertälje antar jag att min motsvarighet finnes i just Costa Rica. Att man kan ha ett distansförhållande inom Europas gränser har jag fått bevisat för mig. Men jag är aldrig den som gjort vissa saker lätta för mig. Speciellt när det kommer till kvinnor. Så, vi får se hur 2010 blir på den fronten. 2009 kändes på något sätt ensamt.

/P