Känner att jag för tillfället är inne i ett sånt jävla stim. En sådan här glädje har jag inte känt på år och dar. Allt flyter på så jävla bra (säger han som för en vecka sen var ett jävla vrak). När medgångarna kommer blir man som en ny person. Jag har flyt med damer och jag har flyt med jobberbjudanden. I morgon väntar en intervju med ett företag utomlands och på torsdag väntar en ny intervju med ett annat företag i ett annat land. Spelar jag mina kort rätt är jag ifrån det här pisslandet på nolltid. Om jag kommer tillbaka? Nej, förmodligen inte. Jag lämnar ett land i spillror. Belgrad 1994 hade varit mer inbjudande.

Jag har tidigare varit smått skeptisk mot svenska damer men har under de senaste veckorna stött på ett gäng riktigt vettiga kjoltyg. Flera av dem besitter en sådan talang att jag blir mörkrädd. Tjejen från Halmstad får jag nog fortfarande ranka som den bästa. Snacka om en brud med energi. För att glädja den manliga skaran av läsare kan jag också nämna att hennes tuttar var formidabla och kurvorna var så fulländade att man hade kunnat lägga om en raksträcka med hjälp av henne. Lägg där till ett vackert leende och ett par förföriska ögon. En tiopoängare som en vän till mig sa. Hon får nog påhälsning innan året är slut. Frågan är var hon har varit i hela mitt liv. Finns möjligtvis en eller två som jag varit med som slår henne utseendemässigt, men de var å andra sidan dumma i huvudet och det var för flera år sedan.

I helgen drar lasset vidare mot Pennybridge, eller Örebro som staden heter i folkmun. Som vanligt är det väl tänkt att det blir ett par öl över en god bit mat och så vidare. Någon liten utgång eller två och möjligtvis någon dam eller två. Örebro är en stad som jag alltid fått bra med napp i förr om åren. Det brukar vara som att fiska med dynamit och damerna är väldigt fina i Närke. Framför allt i år!

Veckans grogg:
En Rolle Astorsson. 40 % Absolut vodka, 25 % rom, 25 % varm glögg och 10 % fruktsoda.
Sköt om er era jävla jävlar!
/
Jonny