söndag 7 december 2008

I ankomsthallar på flygplatser

Igår befann jag mig i en ankomsthall på en flygplats här på ön. Jag noterade en del saker om intelligensnivån på de massturister som anländer till detta resmål. Det första jag noterade var hur en hel del människor tvekar när de kommer i dörröppningen mellan salen där de precis hämtat upp sina väskor och själva ankomsthallen. Nu kanske planeringen av just denna ankomsthall förvirrar de nyss anlända resenärer något, då den ger en möjlighet att välja att gå till höger ELLER åt vänster för att komma ut i ankomsthallen. Ska dock tilläggas att det är exakt samma jävla ankomsthall du kommer ut till, så beslutet om du ska gå åt vänster eller åt höger bär ingen som helst jävla betydelse. Denna dörröppning är ju vad man kan kalla en "flaskhals" eller vad man inom det företagsekonomiska ämnet intern redovisning kallar en "trång sektion", det vill säga de omkring 150 personerna som befann sig på samma charterflyg inte kan gå igenom denna dörröppning om du väljer att tveka och stanna upp just här. Grattis! Nu kommer Ann-Britt ifrån Klippan spendera hela sin semester på ett sjukhus med bruten fot på grund av att personen bakom körde in i henne med sin bagagevagn. Detta bara på grund av att just du valde att tveka och stanna upp för att kunna ta ditt livs mest betydelselösa beslut. Hoppas du är nöjd med ditt val. Till ditt försvar har du väl att du inte kunde välja den klassiskt svenska medelvägen. Tycker du kan ta tillfället i akt med att skicka blommor till Ann-Britt nu när hon ligger där på sjukhuset i smärtor helt oförstående vad doktorn precis har berättat för henne på en konstig dialekt av utrikiska. För det blir ju lätt kommunikationsproblem när doktorn inte kan något språk Ann-Britt kan, och när Ann-Britt i sin tur inte är så påläst i utrikiska.
Att du sen väljer att parkera din trebarnsfamilj med tillhörande bagagevagnar centralt i korridoren som leder ut ur ankomsthallen där du nu skall försöka hyra en bil gör inte saken bättre. Jag vet inte om du inser det men det känns ju ganska dumt med tanke på att hel del människor kommer passera genom denna korridor. Men vi kan väl skylla detta "misstag" på kärrigen din, att när hon kände sig i vägen inte själv tog ett beslut att flytta sig och familjen till en lämpligare punkt att vänta på.
Det fenomen som jag dock blev mest förundrad över var all dessa människor som busvisslar för att få någons uppmärksamhet. I en sal var i det befinner sig runt omkring 200-300 personer resulterar en busvissling i ett stort ingenting. Ingen bryr sig nämligen om någon idiot som busvisslar. Du kanske ska prova att skrika personens namn istället. Eller ännu bättre, faktiskt gå fram till personen för att förtälja vad du har på hjärtat. Det hela resulterar till och med i att du rör på dig lite vilket din kroppsbyggnad avslöjar att du inte gjort sedan gympalektionerna i årskurs 7. Garanterat så kommer du inte bli av med många kilo när du ligger på playan och svettas lite. Vad du behöver är ingen solsemester i en vecka, du behöver ett tränningspass som varar en hel jävla vecka.

1 kommentar:

n!klas sa...

Mycket ilska inblandat i hela inlägget. Lever ön inte upp till dina föreställningar om paradiset?

Vad gjorde du i ankomsthallen? Det har jag undrat länge nu.